Det är goda tider för skånsk vinproduktion. Nästa år, 2025, får vingårdar börja med gårdsförsäljning av alkohol och i sommar flyger den internationella vineliten till Ängelholm för att delta i en blindprovning av svenska viner. Idén kom från en världsberömd händelse i Paris 1976.

Historia kan ibland skrivas på oväntade platser, av motvilliga människor.

När George M Taber från tidskriften The Times packade väskan på våren 1976 för att flyga till Paris och rapportera om en blindprovning av viner från Bordeaux och viner från Kalifornien hade han redan tackat nej en gång. Det hade alla andra inbjudna journalister också. Varför skulle man rapportera om något som alla redan visste – att franska viner är bättre än amerikanska.

Men Taber bestämde sig för att ändå besöka ”The Paris Wine Tasting 1976”, eller som det inofficiellt hette ”The Judgment of Paris”. Uttrycket togs från grekisk mytologi där herden Paris skulle avgöra vem av gudinnorna som var vackrast. Valet föll på Afrodite efter att hon lovat honom en kvinna lika vacker som hon själv. Helena från Sparta blev hans, till kung Menelaos vrede, vilket utlöste det trojanska kriget.

I Paris 1976 utlöstes inget krig men en kungakrona hamnade på sned. Efter att den franska juryn var färdiga med att snurra, sniffa, smaka och spotta hade de utsett två amerikanska viner till vinnare i både vitvins- och rödvinsklassen. Klinget från den kaliforniska segerskålen ekar fortfarande i vinvärlden. I augusti hoppas många på en liknande effekt för svenska viner när blindprovningen ”The Swedish Wine Tasting 2024” arrangeras i Ängelholm.

Inspirationen till att våga göra provningen kommer från en blindprovning som vinskribenten Mikael Mölstad och K Felix G Åhrberg på Kullabergs vingård genomförde förra året.

– Förra året hade vi på Kullaberg en blindprovning där 60 personer fick jämföra tre av våra viner med tre utländska, dyrare viner. Vi plockade hem förstaplats, andraplats och delad tredjeplats, säger K Felix G Åhrberg, chefsvinmakare på Kullabergs vingård.

The Swedish Wine Tasting kommer att besökas av den internationella vineliten. Då ska tio svenska viner jämföras med lika många internationella viner. De utvalda svenska vinerna är ett resultat av en tidigare blindprovning i Stadshuset i Stockholm där alla svenska viner fick delta.

Närmare åtta av tio svenska viner tillverkas i dag i Skåne. Av de drygt 100 små och stora vingårdar som finns i landet ligger cirka 30 av dem här nere, nästan uteslutande längs kusterna. Antalet skånska vingårdar väntas fortsätta växa så det knakar, inte minst med tanke på att det nästa år kommer att bli tillåtet med gårdsförsäljning av alkohol.

K Felix G Åhrbergs intresse för vin växte vid middagsbordet hos den värdfamilj han bodde hos som utbytesstudent i Liechtenstein. Där serverades en flaska vin till lunchen och en till kvällen. Så småningom bytte han sin dröm om att studera medicin mot den att skapa vin.

Nu går han längs vinrankorna på Kullabergs vingård. Solen glittrar i hans gyllene kavajnål. Med hjälp av sin fru, guldsmeden Theresa Åhrberg, har han smitt kavajnålen som föreställer Dionysos, den grekiska gud som överlämnade vinstocken till människan.

– Vi har en druva här som heter solaris. Den är jättegod och jättebra på många sätt och den är Sveriges mest odlade druva, säger han och känner med fingrarna mot ett av de gröna bladen.

Solaris är en så kallad piwidruva, alltså en svamp-resistent druva. Piwi är dessutom namnet på K Felix G Åhrbergs tax. Ordet är en förkortning av tyskans Pilswiederstandsfähig som är en munfull.

– Fast jag säger bara hela hennes namn när hon gjort något dumt, förklarar chefsvinmakaren och ropar på hunden som springer ut på grusgången med viftande svans och tryck i skallet.

Svensk vinproduktion har jäst till sig de senaste tio åren. Förr satsade många gärna på druvor från södra Europa, men att våga satsa på det egna och unika tror vinmakarkonsult Lars Torstensson är vägen framåt.

– Vi har ju våra egna förutsättningar med klimat och så vidare, så det är självklart att det är det som ska komma till uttryck, vår terroir (karakteristiska kvaliteter hos en specifik plats). Om jag jämför med Frankrike så skulle jag ju till exempel aldrig sätta mig i området Champagne och försöka göra kraftfulla rödviner.

Lars Torstensson bor ute på landsbygden mellan Nice och Aix-en-Provence. Där är han omgiven av vingårdar. Han flyttade till Frankrike 1988 och utbildade sig till vinmakare. Sex år senare mottog han det oändligt prestigefyllda priset ”Vigneron de l’Année”, vilket sällan tilldelas utländska vinmakare.

– I Skåne ser man fler och fler som satsar på mousserande vin. Det tror jag är klokt på grund av den syra som finns här, den är väldigt bra, och mousserande vin ska ha rejäl syra.

Han anser det inte omöjligt att Skåne kan få ett område att bli internationellt erkänt för sina druvor. I bästa fall även att bli till ett begrepp, likt Champagne i Frankrike.

– Skulle vi hoppa hundra år framåt i tiden så kan jag ju tänka mig att det kommer att finnas någon del av Skåne där man är jättebra på att jobba med en viss typ av druva och göra en viss typ av vin.

Samlade i ett mindre rum på Kullabergs vingård jobbar personalen, som kommer från Frankrike och Italien, med bland annat provrör, mikroskop och ett kylskåp fyllt med förslutna påsar och vita kartonger, vilket ger intrycket av att göra ett hemma hos-reportage på ett läkemedelsföretag snarare än på en vingård.

Och på tal om kyla, en fördel som skånska vingårdar har är det milda klimatet. När temperaturerna stiger nere i Sydeuropa behöver man, likt inuti en bastu, flytta högre upp för att det inte ska bli alldeles för varmt.

– Många vingårdar tvingas flytta norrut på grund av klimatet och där gynnas hela norra Europa, säger vin- och matjournalisten Mikael Mölstad,

Han är initiativtagare till ”The Swedish Wine Tasting”, en av grundarna till White Guide och nu är han även delägare i trädgårdskaféet Flickorna Lundgren på Skäret. När vi når honom är han på väg upp från kaféets vinkällare. Han är övertygad om att det kommer fler vingårdar inom en snar framtid.

– Jag vet till exempel att det finns de på Bjäre som blivit övertygade om att lämna morötterna till förmån för druvodling, vilket betyder att de kan omsätta dubbelt så mycket per hektar, berättar Mikael Mölstad.

Till skillnad från svenska morötter är svenskt vin inte alltid lika välkänt. Eller uppskattat. Detta faktum har märkts hos Jannike Briesenland-Lister, ägare av boutiquehotellet Sydkustens at Pillehill.

– Vi har haft franska gäster som kan vara lite skeptiska, men många gånger blir de positivt överraskade. Sedan kan det förvåna mig att vi har svenska gäster som inte hade en aning om att det ens finns svenskt vin, det hände så sent som häromkvällen, säger köksmästaren tillika sommelieren.

Ända från starten för nio år sedan har Sydkustens at Pillehill köpt in svenskt vin till sin meny, även om det dåförtiden var lite på nåder.

– Från början så var det ju kanske lite… Ja, man kanske stöttade de lokala producenterna mer än att det var så himla bra vin alla gånger. Men nu är det ju riktigt, riktigt bra.

Jannike Briesenland-Lister brukar turista på skånska vingårdar under sommarsemestern, de gånger hon hinner med semester. Hon tror att det kommer att bli fler gårdar att besöka framöver.

–  Tidigare har det inte funnits riktigt bra möjligheter att få lönsamhet på sitt vin, men om man får till gårdsförsäljning och dessutom får in fler restauranger som vågar ta in svenskt vin utöver oss som är lite nördiga så blir det ju plötsligt en möjlighet att tjäna några kronor.

Möjligheten att tjäna en slant kan också tänkas öka ifall det går bra för de lokala vinerna på The Swedish Wine Tasting i augusti.

Förnimmelsen av pengar och exklusivitet förstärks av att provningen hålls på superbiltillverkaren Koenigs-eggs område vid Ängelholms flygplats.

Familjen Koenigsegg håller själva på att anlägga Skånes största vinodling på Bjäre med 85 000 vinstockar fördelat på 20 hektar.

K Felix G Åhrbergs ord ekar i lokalen där ett gytter av trätunnor står uppradade intill ett gäng hopptornshöga, cylinderformade tankar i blänkande metall. En vag doft av vin i luften. Chefsvinmakaren menar att det viktigaste för de svenska vinerna på The Swedish Wine Tasting är, liksom det gamla OS-valspråket, inte att vinna utan att kämpa väl.

– Jag tror inte att vi kommer att vara bäst. Jag tror att det finns bättre viner, men det handlar om att visa att svenska viner är viner bland andra.