Vi parkerar bilen strategiskt vid Rydebäck station eftersom planen är att ta Pågatåget tillbaka från Landskrona efter vandringen. När vi tagit oss ut till kusten, följer vi utkanten av samhället söderut längs med havet. De mysiga gathusen ligger tätt inpå varandra och det finns mycket att titta på längs färden.
Vid Glumslövs backar blickar vi imponerade ner på stranden långt nedanför oss och det är inte svårt att förstå att skärmflygarna har hittat sitt paradis här. Utsikten över Öresund är fantastisk och på håll skymtar vi Ven. Benmusklerna får veta att de lever och det är inte utan att man får en viss berg-och-dalbane-känsla i de böljande backarna.
Slutligen når vi det charmiga fiskeläget Ålabodarna, där vi stannar till vid hamnkiosken. Vi är inte de enda som har haft samma idé, men efter viss väntan får vi äntligen våra efterlängtade glassar och fortsätter rutten för en liten avstickare till vackra Örenäs slott.
Vid Sundvik viker vägen av något inåt landet och övergår i en slingrande sandstig – återigen med fantastisk utsikt över sundet. Vid Rustningshamn kopplas återigen benmusklerna in, när vi först tar oss upp för en lång naturtrappa och sedan vidare för att komma upp på Sandbergen. Betesmarkerna blommar av olika arter och den sandiga branten ner mot havet präglar verkligen kuststräckan. I rasbranterna häckar backsvalor som flyger över våra huvuden när vi promenerar förbi.
VI FORTSÄTTER LÄNGS Skåneleden, passerar Borstahusens camping och når Lill-Olas havsbad, där den långa bryggan leder ut i havet. Här är det mycket folk och aktiviteter – korvgrillning, bad, rastning av hundar och många som upptäcker området till fots.
När vi når hamnen är vi ganska trötta, och det gemensamma beslutet blir att slå sig ner på hamnkrogens uteservering. Det blir middag, och något glas vin slinker också ner, innan vi slutligen tar oss den sista – och som det känns – dryga biten till Landskrona station för att ta tåget tillbaka till Rydebäck. En hisnande och svindlande vacker tur som kräver sina benmuskler