Inne i det minimala köket står kompisen Vince från Albany i USA och knådar deg. En trogen gäst som mer än gärna hjälper till när det behövs. För under högsäsongen i juli kan köerna ringa långa redan vid elva.

Urban berättar att det finns närmare 1 800 gula cyklar för uthyrning på Ven, och vissa dagar är i stort sett alla uthyrda.
– Men den här helgen är det betydligt lugnare. Jag tror att de flesta kollat väderprognosen och håller sig hemma, trots att solen skiner för fullt, säger han med ett leende.

Ven är verkligen som gjord att upptäcka med cykel – tycker vi och flera andra denna dag. Vi rullar vidare mot Tycho Brahe-museet – ett måste när man är på Ven för första gången. Den svenske astronomen fick ön som förläning av den danske kungen i slutet på 1500-talet, och skapade här den första vetenskapsinstitutionen i Europa.

Vägen vidare mot Kyrkbacken kantas av väl renoverade korsvirkeshus och ladugårdar, och utsikten från S:t Ibbs kyrka över Öresund och Danmark är maffig.

På hamnplanen är det full fart, med ett hundratal cyklar parkerade vid kajkanten. Barnfamiljer med kärror och många par med långfärdscyklar. I en av sjöbodarna, med liten uteservering, ligger fiskekrogen Ellas.

Krögaren och Venbon Henrik Ljungqvist tipsar om saffransgravad pilgrimsmussla med stenbitsrom och torskrygg med brynt smör och kapris till lunch.
– Jag har ju förmånen att kunna hämta det mesta av fisken några hundra meter bort i hamnen. Rekordet är sju minuter från hämtning till tallrik, säger Henrik med ett leende.

Dags för Backafallsbyn och Spirit of Hven. För på ön finns ett omskrivet whisky– och gindestilleri, där man som besökare kan hänga med på rundvandring och provsmakning. En kul och lärorik aktivitet som avslutas med middag på restaurangen. Backafallsbyn är även medlem i Regional Matkultur i Skåne, som värnar den regionala matkulturen.

Visst blir det första båten tillbaka nästa morgon. Det går rejäla gäss på vågorna och vinden kommer enligt skepparen att öka betydligt under dagen.
Väl framme i Landskrona åker regnställen på för färden österut längs kusten, förbi Barsebäckshamn, Bjärred och Lomma. Det är inte läge för någon längre rast på grund av det piskande regnet, utan vi håller farten ända in till Malmö Central.

– Folk reser långväga enbart för lunchkorgarna, säger kökschefen Robert Hägg där han står i uteköket och röker fisk.

Den omskrivna restaurangen har även en hel del lokala drycker på menyn, bland annat öl från Sydkustens gårdsbryggeri och Hönsinge Hantwerksbryggeri.

Grannen Abbekås är ännu en korsvirkesidyll, där stockrosorna klänger på husväggarna. Vinden mojnar under glasspausen på Hamnkrogen, med vy över fiskeskutor och segelbåtar.

Österlen nästa.

Egentligen är Ystad värd sin egen weekend. Den gamla korsvirkesstaden var rätt anonym och småtråkig långt in på 90-talet, men är numera en ren fröjd för den som gillar god mat, design, hantverk och kaféer.
Ett måste för fikafantasten är Söderberg & Sara.

På stenugnsbageriet vid Österportstorg finns en hel palett med danskt råg, korn, levain, petit pain och klosterbröd att välja mellan. För att inte tala om alla smaskiga kakor. Det går dessutom att köpa en generös frukostpåse med nybakat surdegsbröd, tre sorters pålägg, kaffe, yoghurt och juice.

Hos Morten är ett annat självklart kafébesök. Bakom en träport på smala Gåsegränd döljer sig en lummig trädgård med borden utspridda bland rosenbuskar och murgröna. Danske Morten Lindberg ilar mellan borden och serverar smörrebröd med handskalade räkor och ansjoviskryddad sill.

Beach House i Sandskogen, strax söder om centrum, passar en Sydkust-cyklist alldeles umärkt. En bed-and-breakfast med strandnära läge, där vi rullar in via cykelstigen som går längsmed havet.

Ny dag i cykelsadeln, via Borrby, ner mot Skillinge fiskeläge. Från böljande odlingslandskap till stränder och hav.
Skillinge teater ligger på en höjd ovan fiskeläget, och har utmärkt sommarkafé. Teatern har varit ett betydande kulturellt center på Österlen sedan 25 år tillbaka, och är ett självklart stopp för en dos kultur samt lite fika och mat.

I Brantevik, sju kilometer norrut, bor man allra bäst på Råkulle gård, där Sussi Hoffman och Hans Rynell ser till att gästerna trivs. Den gamla skånegården, med anor från 1700-talet, har gästkök där du kan fixa egen middag, och ett vilsamt ”vardagsrum” för kontemplation och samtal.
– Vi gillar att vandra, och vill gärna att våra gäster ger sig ut till fots också, säger Sussi och berättar att de har en handfull förslag på turer.

Tillsammans med författaren Karin Hoffmann, som i många års tid skrivit om Skånes bästa rundvandringar, har Sussi och Hans även tagit fram två rundvandringar med fiskeläget som utgångspunkt.

Vi skippar gästköket, för Brantevik har flera hamnkrogar som lockar. Denna afton är stämningen hög i Hörnan på Brantevik.

Anna och Stefan Gullberg är vinfantaster och överraskar med spännande dryckesförslag till maträtterna. Det är trångt och gemytligt mellan borden – Anna står i köket medan Stefan håller koll på gäster, viner och tallrikar.
– Då och då kör vi temakvällar, med smak och doft av bland annat Frankrike, Italien och Mexiko. Och så älskar vi tryffel, vilket våra gäster uppskattar, säger Stefan och häller upp var sitt glas shiraz.

Att krogen ligger granne med Sveriges vackraste boulebana är ett klart plus. Boule-klot finns att låna. Så efter middagen spelar vi några omgångar i solnedgången, med havet tätt inpå.

I morgon väntar slutmålet Simrishamn. Det är inte många kilometer att cykla, så vi kom- mer att ta några extra tramptag mot Glimmingehus, Nordens bäst bevarade medeltidsborg. Vi har ingen brådska, för andra gäster på vandrarhemmet har berättat att frukosten är något alldeles extra att se fram emot.