Siw Malmkvist

Hon brukar inte bli igenkänd på stan – förrän hon öppnar munnen. I snart trettio år har Susanna Dzamics kvicka, malmöitiska stämma flitigt hörts i etern. Nu hörs den också från scen.

Ola Salo är en glammig rockstjärna som trivs bäst på den skånska landsbygden. En prästson som inte är kristen men gärna spelar Jesus. En tvåbarnspappa som har svårt att få vuxenhatten att passa, som har lättare för att komponera en kontrapunktisk fuga än att få till vardagsmorgnarna hemma.

För tre år sedan stängde Daniel Berlin sin hyllade stjärnkrog i Skåne Tranås. Beslutet var enkelt, hans fru hade drabbats av cancer och han skulle snart bli ensamstående pappa till deras små tvillingpojkar. I dag är han på en ny plats i livet – och på Österlen.

Cyrano de Bergerac. Pinocchio. Tycho Brahe. Det behövs inte många fingrar för att räkna upp människor kända för sina näsor. Hos Mischa Billing är det inte bara hennes erkända näsa som är känslig. Det är även tungan, kroppen och själen.

Landskronatösen Siw Malmkvist har sjungit på tio språk, haft 50 låtar på Svensktoppen, vunnit både svenska och tyska melodifestivalen och som första svensk tagit sig in på amerikanska Billboardlistan. En folkkär stjärna som inte är intresserad av vare sig glitter eller glamour men är stolt över att ha lärt sina barnbarn hjula.

Hon blev stor i Sverige genom att sjunga om USA. Och i år har rockdrottningen gått och blivit Mello. Men det hela är inte så konstigt som det låter, för det är i kontrasterna som Maja Ivarsson trivs allra bäst.

Butter radhusgranne, transsexuell präst eller operaälskande kommissarie. Oavsett roll har Rolf Lassgård en inmutad plats i publikens hjärtan.

Hoppar jag inte nu så kommer jag inte att göra det alls, tänkte tvåbarnsmamman Charlotta Björck. Så hon sa upp sig från vårdjobbet och tog sats. Hoppade upp på scen, in framför kameran och ut i svenskarnas tv-soffor. Efter sommaren väntar både lättsam revy och tungt polisdrama.

Det är svårt att få jobb och dåligt betalt, varnade pappa. Ändå valde Per Lasson att följa sin längtan att bli skådespelare. Efter två decennier på ­teaterscenen blev han Jesse i Tunna blå linjen.

I snart 30 år har Marie Mandelmann bott på gården Djupadal. Hon har jämförts med både Moder Jord och Pippi Långstrump. Hon gör saker på sitt sätt och är inte rädd för att misslyckas, inte ens i tv-rutan, vilket har gjort henne folkkär. Men allt var så nära att aldrig hända.