Från sten till modernism

DALBY KYRKA

Kyrkans ursprungliga delar är från runt år 1060 efter att den danske kungen Sven Estridsson gjorde Dalby till stiftssäte för den tyske biskopen Engino – och han då behövde en kyrka. Det dröjde bara några år, så förlorade Dalby posten som biskopskyrka, och blev i stället klosterkyrka till det augustiner-kloster som uppfördes på platsen.

På 1100-talet byggdes den krypta som fortfarande anses vara ett av Europas vackraste romanska kyrkorum.

Under seklerna har Dalby kyrka förstörts av bränder och dåligt underhåll och byggts om och byggts till i flera omgångar. I dag återstår bara mittskeppet och sidoskeppet i långhuset från ursprungsbyggnaden.

Mycket av kyrkans inredning har rötter i 1700-talet, predikstolen tros vara från 1705 och bänkarna från 1758. Dopfunten i sandsten är från 1100-talet, en av de två kyrkklockorna gjöts under första halvan av 1300-talet och altarstolen, i senbarock stil utförd av Johan Ullberg, är från 1758.

Även Dalbyboken, en handskriven pergamentbok med de fyra evangelierna som tros vara från tiden då kyrkan byggdes, finns fortfarande bevarad, men förvaras på Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn.

2010 firade kyrkan sitt 950-års-jubileum och det är än i dag en levande kyrka. Möjlighet till guidade turer finns.

Lundavägen 5, Dalby

svenskakyrkan.se/dalby-forsamling/ dalby-kyrka

Heliga Trefaldighetskyrkan

Kung Christian IV, grundaren av Kristianstad, var den som lät bygga kyrkan, och bygget påbörjades bara några år efter att staden anlades. Han ville ha en katedral i sin nya stad som på sikt skulle bli domkyrka för hela nordöstra Skåne och Blekinge.

Själv dog Christian IV innan kyrkan stod färdig, och då Skåne blev svenskt 1658 blev det aldrig något av domkyrkoplanerna. Men kyrkan står kvar i sin ursprungliga 1600-talsprakt, med många av de vackra detaljerna som predikstolen, altaret och ljuskronan. Själva kyrktornet har däremot byggts på, det fick sin spira på 1800-talet.

Öppen: dagl 10–16.30

Västra Boulevarden, Kristianstad

svenskakyrkan.se/kristianstad/heliga-trefaldighets-kyrka

S:t Petri kyrka

Den kombinerar Lewerentz tidlöshet med de hetaste arkitekturtrenderna när kyrkan byggdes under åren 1962 till 1966, som ett av Sigurd Lewerentz sista verk.

Inga detaljer har mästerarkitekten lämnat åt slumpen och det sägs att han personligen var på plats varje dag för att kontrollera processen.

Lokalt var kyrkan kontroversiell för Klippanborna med sitt moderna formspråk och sin brutalism, och protesterna var starka. Det har mildrats av tidens tand och inte minst den stora uppmärksamheten som Klippan fått internationellt, och som gjort S:t Petri kyrka till kommunens största turistattraktion.

Byggnaden i hårdbränt Helsingborgstegel, som använts både exteriört och interiört, gör kyrkorummet mörkt och avskärmat från världen utanför. Längst fram hittar man altaret, format som ett T-kors och också byggt helt i tegel liksom predikstolen intill.

De lösa stolarna i dansk design istället för fasta kyrkobänkar ger rummet ett lättare uttryck, vilket förstärks av de två gobelängerna, formgivna av Sven X:et Erixson och vävda av textilkonstnär Barbro Nilsson med garn från Klippan yllefabrik.

Sigurd Lewerentz dog 90 år gammal, i december 1975, nästan tio år efter att hans mästerverk S:t Petri kyrka hade invigts. Därför hölls begravningsceremonin just i S:t Petri, en byggnad som för evigt slagit fast hans storhet som en av Sveriges mest betydande arkitekter.

Öppet: mån–fre 8–18, lör–sön 10–18. Möjlighet till privat guidning finns.

Vedbyvägen, Klippan