I förra numret av Magasinet Skåne skrev vi om Skånes 25 bästa restauranger.
En av våra läsare, Helena Malmström, blev så inspirerad av reportaget att hon bestämde sig för att äta sig igenom hela listan tillsammans med vännen Mary.
I juni 2012 räknar de med att vara klara.
På deras nystartade blogg kan man följa deras framfart. Hittills har de hunnit med Malmökrogen Tempo.
Hej Helena! Varför ska du äta på samtliga 25 restauranger som vi skrivit om?
– Alltså, jag satt i trädgården till vårt sommartorp en dag när himlen var blå och grödorna växte och bären började mogna – alltså när livet var ganska behagligt. Så läste jag den här artikeln, som innehöll två av mitt livs stora passioner: mat och listor. Det var för svårt att motstå, förutsättningarna var liksom perfekta. Jag är en person som behöver struktur för att kunna genomföra något och därför kom idén ganska naturligt, det blir något att beta av och det blir ett projekt. Jag är dålig på att fånga upp lösa trådar annars, typ ”där måste vi äta någon gång”. Det blir aldrig av. Nu kommer det att bli det. Och att ta med Mary var det mest naturliga i världen, hon är den av mina vänner som kan mest om och känner störst kärlek till mat. Dessutom är hon mycket förtjust i att äta ute.
– Det blir ändå en speciell grej det här, det kommer att ta en del tid, en del planering och en del pengar i anspråk, jag känner ingen annan som skulle reagera med att hoppa av glädje och entusiasm när jag ställde frågan om hon ville vara med. Jag behövde inte ens muddla till en mojito för att fjäska in mig.
Hur ska ni genomföra detta?
– Det finns egentligen inga fasta planer mer än själva tidsplanen, vilken bygger på i snitt en krog i månaden. Vi har i den planeringen försökt ta hänsyn till årstid, så att havskrogarna ligger sommartid, Österlenkrogarna vår och höst och stadskrogarna på vintern. Ungefär så. Och ingenting i december, inga julbord i det här projektet. Sedan har jag personligen ambitionen att äta trerätters överallt, med den dryck till som rekommenderas av krogen. Jag gillar hela måltider, många tallrikar och många glas.
Hur finansierar ni det hela?
– Tja, jag får väl skära ner något på dvd- och skivinköpen och Mary får shoppa lite färre skor… Nej, men ärligt talat är det därför det kommer att ta lite tid, vi kände att en restaurang i månaden var lagom för att ha råd att genomföra projektet utan att tumma alltför mycket på annat.
Vad händer om någon krog stänger?
– Det kommer jag att oroa mig för hela vägen, det retar mig när samlingar inte är kompletta. Men risken är ju uppenbar med tanke på tidsplanen. Det får väl bli som det blir, antingen får vi leva med att det blir någon restaurang mindre eller också ringer vi Magasinet Skåne och frågar efter lämplig ersättare.
Har du redan på förhand någon personlig favorit bland de 25 krogarna?
– Så svårt! Väldigt många låter helt fantastiska. Men när jag läser om helgerna på Kronovalls Slott, med vinprovning, deras eget mousserande, guidade turer och trerätters på Petri Pumpa, då känner jag det som att jag kommer att hamna mitt i en film. Det kommer att bli helt underbart.
Saknas någon krog på listan, tycker du?
– Jag är så dålig på att äta på krogar utanför Malmö. Jag rör mig ganska lite inom Sverige, har jag insett, förutom fram och tillbaka till vår stuga i Tjörnarp. Och alla mina favoriter i Malmö är med på listan. Däremot är jag nyfiken på varför det inte verkar finnas några bra krogar i Mellanskåne? Kusterna, storstäderna och Österlen är ju representerade, finns det verkligen ingenting däremellan? Jag vet inte, men finner det lite intressant.
Vilken av krogarna är du mest nyfiken på?
– Jag tycker det ska bli spännande att se vad gästisarna levererar. Många av de andra – Bloom, Trio, Vendel och fler – har så uppenbara ambitioner, man vet ungefär vad man kan vänta sig. I Åhus och Skanör räknar jag med vällagad mat, men kan de överraska mer än så? Det är jag nyfiken på. Mest Åhus, faktiskt, för det sticker ut också rent geografiskt på listan.
Ska ni ranka era besök?
– Ja, jag älskar ju listor så jag kommer absolut att ranka dem. Men det blir inte helt lätt eftersom det hinner gå två år mellan första och sista, dessutom lär upplevelserna bli väldigt olika beroende på ställe – vy mot havet, inbäddat bland rapsfält, mot en trång gränd i staden, stilrent, bullrigt, familjärt, strikt. Det kommer nog att variera en hel del, verkar det. Att äta ute är ju mycket mer än bara bra mat. Jag kommer att ranka känslan, eller graden av välmående helt enkelt. Mary delar inte min kärlek till listor, så vi får se hur hon gör.
