Joakim Bengtsson

Cyrano de Bergerac. Pinocchio. Tycho Brahe. Det behövs inte många fingrar för att räkna upp människor kända för sina näsor. Hos Mischa Billing är det inte bara hennes erkända näsa som är känslig. Det är även tungan, kroppen och själen.

Hon brukar inte bli igenkänd på stan – förrän hon öppnar munnen. I snart trettio år har Susanna Dzamics kvicka, malmöitiska stämma flitigt hörts i etern. Nu hörs den också från scen.

Det är svårt att få jobb och dåligt betalt, varnade pappa. Ändå valde Per Lasson att följa sin längtan att bli skådespelare. Efter två decennier på ­teaterscenen blev han Jesse i Tunna blå linjen.

Hon blev stor i Sverige genom att sjunga om USA. Och i år har rockdrottningen gått och blivit Mello. Men det hela är inte så konstigt som det låter, för det är i kontrasterna som Maja Ivarsson trivs allra bäst.

Han är sjömansättlingen som blir sjösjuk till sjöss och alltid trivts bäst med Österlenstrand under fötterna – eller med en mick i handen på scen. Sveriges första stand up-komiker har stått i rampljuset i över fyrtio år. I sommar tar han sig an Fredriksdalsteatern, den här gången som manusförfattare och regissör av farsen Nötter.

Många tv-tittare känner igen Sandra Stojiljkovic just som den uniformsklädda polisen Dani i SVT-serien "Tunna Blå Linjen"

Ola Salo är en glammig rockstjärna som trivs bäst på den skånska landsbygden. En prästson som inte är kristen men gärna spelar Jesus. En tvåbarnspappa som har svårt att få vuxenhatten att passa, som har lättare för att komponera en kontrapunktisk fuga än att få till vardagsmorgnarna hemma.

Butter radhusgranne, transsexuell präst eller operaälskande kommissarie. Oavsett roll har Rolf Lassgård en inmutad plats i publikens hjärtan.

Vem är kung på att mangla, sylta och safta och laga skånsk husmanskost extra allt? Jo, ingen mindre än värderingsmannen Joakim Bengtsson. Vi har träffat Antikrundan-experten och nyblivna tv-kocken och pratat om att sticka ut, om kärleken, spådomarna och vikten av att samla på kloka tanter. Men också om hjärtoperationen och tacksamheten över att ha det ”oförskämt bra”.