Siw Malmkvist

Landskronatösen Siw Malmkvist har sjungit på tio språk, haft 50 låtar på Svensktoppen, vunnit både svenska och tyska melodifestivalen och som första svensk tagit sig in på amerikanska Billboardlistan. En folkkär stjärna som inte är intresserad av vare sig glitter eller glamour men är stolt över att ha lärt sina barnbarn hjula.

Camilla Ahlgren har skrivit manus till hundratals Rederiet-avsnitt, och till allt från den redan legendariska serien Bron till Gåsmamman och Störst av allt.

Ola Salo är en glammig rockstjärna som trivs bäst på den skånska landsbygden. En prästson som inte är kristen men gärna spelar Jesus. En tvåbarnspappa som har svårt att få vuxenhatten att passa, som har lättare för att komponera en kontrapunktisk fuga än att få till vardagsmorgnarna hemma.

I snart 30 år har Marie Mandelmann bott på gården Djupadal. Hon har jämförts med både Moder Jord och Pippi Långstrump. Hon gör saker på sitt sätt och är inte rädd för att misslyckas, inte ens i tv-rutan, vilket har gjort henne folkkär. Men allt var så nära att aldrig hända.

Hoppar jag inte nu så kommer jag inte att göra det alls, tänkte tvåbarnsmamman Charlotta Björck. Så hon sa upp sig från vårdjobbet och tog sats. Hoppade upp på scen, in framför kameran och ut i svenskarnas tv-soffor. Efter sommaren väntar både lättsam revy och tungt polisdrama.

2021 var året då en Lundafödd skådespelare gick rakt in i våra hjärtan som Malmöpolisen Magnus i Tunna blå linjen.

Sportjournalisten Olof Lundh berättar om dialekten, om demonerna och om att vara jobbig.

Det är svårt att få jobb och dåligt betalt, varnade pappa. Ändå valde Per Lasson att följa sin längtan att bli skådespelare. Efter två decennier på ­teaterscenen blev han Jesse i Tunna blå linjen.

Hon brukar inte bli igenkänd på stan – förrän hon öppnar munnen. I snart trettio år har Susanna Dzamics kvicka, malmöitiska stämma flitigt hörts i etern. Nu hörs den också från scen.

På jakt efter ärlighet. Maria Maunsbach släpper nu sin fjärde roman. Med ena benet i Höörs mylla och det andra på Möllan-Nobel i Malmö är hon sig själv: både bonnig och konstnärskulturell – och vägrar värdera det ena eller andra som bättre eller sämre.